Detta hittar du inte på andra ställen

Giftskåpet, Läsebibliotheket, Londicer, Svarta biblioteket, Wanki…

Till Vasa stadsbiblioteks samlingar hör också unika specialsamlingar, som inte finns någon annanstans.

Giftskåpet - De förbjudna böckerna

I huvudbibliotekets andra våning på avdelningen Samhälle och ekonomi finns ett bokskåp, som kallas giftskåpet.

Under åren efter andra världskriget ingrep de allierades övervakningskommission i innehållet i de finländska bibliotekens samlingar. Speciellt de ryska medlemmarna i övervakningskommissionen krävde att de, enligt dem, sovjetfientliga böckerna skulle tas bort ur samlingarna. Biblioteken fick själva bestämma vilka verk som skulle avskrivas. Böckerna packades ner i lådor, som förseglades av polisen. 1958 fick man återta böckerna i bibliotekens samlingar, men man fick inte låna ut dem åt kunderna. Många bibliotek placerade dem i magasin och källare och som i Vasa i ett s.k. giftskåp.

Vårt giftskåp har funnits i bibliotekets magasin tills planeringen av det nya huvudbiblioteket inleddes. Då föddes tanken att det kunde ställas fram som ett exempel på en kultur- och bibliotekshistorisk samling. Böckerna är referensmaterial. De lånas inte hem, men man kan bekanta sig med dem i biblioteket. Det finns även utlåningsexemplar av flera av dessa böcker antingen i våra egna samlingar eller i något annat bibliotek i Finland. Av vissa verk har det dessutom kommit ut nya upplagor, så de finns tillgängliga för alla läsare.

Giftskåpet är en intressant del av finländska bibliotekshistorien och skåpet i Vasa är ett av de få skåp som bevarats i sin helhet.

Samling böcker från Wasa Läsebibliothek

”Någre Personer inrättade den 2. Aug. 1794 för eget nöje och tidsfördrif et Sällskaps- eller så kalladt Läse-Bibliothek i Wasa stad.”

Läsebiblioteket var det första i sitt slag i Finland och grundades av medlemmar av Vasa hovrätt, men ”för at kunna efter hand öka denne samling har Sällskapet äfwen tillåtit andre af Stadens inwånare, at i läsningen deraf emot lindrig afgift deltaga.” Läsebiblioteket var därmed i princip öppet för alla och räknas därför som Finlands första allmänna bibliotek. Läsebiblioteket var en produkt av upplysningstiden. Samlingarna bestod av allt från en karta över Polynesien till verk av Montesquieu. Biblioteket ägde även porträtt och kopparstick. Brevväxlingen mellan hovrättsassessor Langenstein, som först skötte biblioteket, och den kunglige bibliotekarien Pehr Malmström finns bevarad i riksarkivet i Stockholm. Den finns även i digital form på vår hemsida.

Läsebibliotekets verksamhet tynade så småningom bort under 1800-talet då den ryska censuren försvårade verksamhetsförutsättningarna. Biblioteket avslutade sin verksamhet 1845 och de böcker, som fanns kvar, auktionerades ut.

I stadsbiblioteket finns 30 exemplar kvar av Läsebibliotekets böcker. Förutom dessa, finns även de exemplar, som ägs av Österbottens museum, i Finlands biblioteksmuseum. En del av exemplaren har digitaliserats med stöd från Undervisningsministeriet sommaren 2009.

Fem olika exlibris har använts i Läsebibliotekets böcker.

Wasa Läsebibliotheks böcker är placerade i Finlands biblioteksmuseums lokaler i huvudbibliotekets 3 våning. Böcker från Läse-biblioteket finns även i Tritonia i Vasa svenska lyceums samlingar och de är katalogiserade i Tritonias databas Tria.

Wasa Läsebibliotheks böcker i eVasaensis.

Londicertryck

Georg Wilhelm Londicer grundade 1776 ett boktryckeri i Vasa. Boktryckeriet Londicer var Finlands andra boktryckeri efter Frenckells boktryckeri i Åbo. Boktryckeriet verkade i staden under två perioder, 1776 - 1793 och 1795 - ca 1830. Vasa hovrätt, som grundats året före, spelade en stor roll för att Vasa fick ett boktryckeri. Vasa hovrätt var den andra hovrätten i riket och hade ett stort behov av att få sina beslut och cirkulär i tryckt form. Därför lockade landshövding Cederström Londicer till att grunda sitt boktryckeri just i Vasa.

Londicer tryckte förutom hovrättens publikationer närmast religiös litteratur. Boktryckeriets betydelse i landet var inte speciellt stor, men lokalt hade det en desto större betydelse.

I stadsbiblioteket finns 44 exemplar bevarade, en del av dem är i dåligt skick. En del av trycken har digitaliserats med stöd av Undervisningsministeriet sommaren 2009.

Londicer-tryck i eVasaensis.

Det gamla stadsbibliotekets samling, det s.k. Svarta biblioteket

Då Wasa Läsebibliothek upphörde med sin verksamhet 1845 var vasaborna utan bibliotek några år. 1850 väcktes tanken på att grunda ett nytt bibliotek i staden. Tankens fader och eldsjäl var lektor Oskar Rancken. Biblioteket inledde sin verksamhet 1851 och dess namn var Wasa stadsbibliotek. Biblioteket ägdes av staden. På detta sätt ville man undvika att biblioteket gick samma öde till mötes som Läsebiblioteket, d.v.s. att verksamheten tynade bort och samlingen skingrades. Detta stadsbibliotek verkade till början av 1900-talet. Då verkade i staden även Folkbiblioteket, som grundats 1863. Verksamheten verkar ha vacklat redan under slutet av 1800-talet och ibland försvann biblioteket helt ur stadsbornas synfält. Det måste nämligen efterlysas i Vasabladet. 

”Allmän efterlysning. Stadsbiblioteket i Wasa efterlyses härmed. Den som kan upplysa, hwart detsamma nu blifwit flyttadt, gjorde prenumeranterne en god tjenst om underrättelse derom meddelades i Wasabladet.” (Wasabladet 10.9 1870)

En vecka senare fanns ett meddelande i tidningen om var biblioteket fanns. På vinden i Brändö bibliotek hittade man i slutet av 1930-talet en samling böcker, som var i rätt gott skick. De visade sig härstamma från det gamla stadsbiblioteket. De har enhetliga svarta läderryggar och därför kallas samlingen Det svarta biblioteket. Samlingen består av ca 15 hyllmeter och den bevaras i Finlands biblioteksmuseum i huvudbibliotekets 3 våning.

Skarpskyttebataljonens bibliotek

Biblioteket inledde sin verksamhet på våren 1882. Länets invånare hade samlat ihop böckerna, som donerades till bataljonen. I biblioteket fanns 720 böcker, hälften på svenska och hälften på finska. Samlingen utökades genom donationer och inköp. Biblioteket ansågs vara viktigt och det konstaterades att biblioteket var ett bra hjälpmedel i att upprätthålla sedligheten i bataljonen. Bataljonen hade också en egen läsesal.

Samlingen har donerats till Vasa stadsbibliotek-landskapsbibliotek och upptar ca 20 hyllmeter. De flesta böckerna, liksom Frivilliga brandkårens biblioteks böcker, är inbundna i ljusbruna läderband och de är välbevarade. Samlingen finns för tillfället i stadsbibliotekets utrymmen, men kommer också den att flyttas till Finlands biblioteksmuseum.

Vasa Frivilliga Brandkårs bibliotek

Vasa frivilliga brandkår grundades 3.4 1868. Verksamheten tog genast god fart och all slags hobbyverksamhet, såsom teater, musik och gymnastik var livlig. Man ville även uppmuntra till och upprätthålla läsintresset. Tanken bakom grundandet av ett bibliotek var uttryckligen en vilja att öka föreningens medlemmars kunskap och bildning. Magistrarna Fr. Westlin och E. Ingman tog initiativet till grundandet av ett bibliotek. Den första lokalen fick biblioteket i Bell Lancaster-skolan. Biblioteket grundades 1875 och samma år fanns det redan 346 exemplar i samlingen. Följande år fick brandkåren en egen läsesal. 1887 flyttade biblioteket till brandkårens hus.

Stadsbiblioteket har mottagit den samling böcker, som finns kvar från Frivilliga brandkårens bibliotek. Den finns nu i Finlands biblioteksmuseum i huvudbibliotekets 3 våning. Samlingen består av ca 17 hyllmeter och de är till största delen på svenska. En del finskspråkiga böcker finns också bland de bevarade exemplaren. Bibliotekets regler är limmade på insidan av pärmen.

Wanki-samlingen

Wanki-samlingen består av litteratur, som tryckts före branden i Vasa 1852. Till samlingen hör böcker, som donerats till Vasa stadsbibliotek genom tiderna. Delar av samlingen finns i Finlands biblioteksmuseum i huvudbibliotekets 3 våning.

Övriga specialsamlingar

I Vasa stadsbibliotek finns också samlingar, som privatpersoner och olika föreningar har donerat. Av dessa kan nämnas Svensk-Österbottniska Samfundets och Fornforskningssällskapets samlingar. Den senare samlingen är katalogiserad i bibliotekets databas. Böckerna lånas inte ut.

En av de mest betydelsefulla samlingarna, som donerats av privatpersoner, är Svanljungs samling. Den donerades till biblioteket på 1950-talet. I samlingen finns det många värdefulla gamla verk. Böckerna är märkta med Svanljungs exlibris.