Kvinnornas Helsingfors : en kulturhistorisk guide

Boken består av trevligt illustredare korta artiklar skrivna av experter på olika områden. Sett ur kvinnligt perspektiv blir Helsingfors en annorlunda stad än den officiella historieskrivningens stad, huvudfästet för manlig kultur, makt och pengar.

Elisabet Larsdotter levde i mitten av 1600-talet och satt envist i den nionde bänkraden i kyrkan – även om sittordningen placerade henne på tolfte raden. Inte ens tillsägelser från biskopen fick henne att ändra sina vanor.

Marie Tschetschulin avlade studentexamen år 1872 efter att ha fått dispens för sitt kön av universitetets konsistorium.

Ingeborg Laurén, en av Finlands första kvinnliga diplomingenjörer, odlade bl.a. pumpor på sin kolonilott i Gumtäkt fr.o.m. slutet av 1920-talet.

Prostituerade Nanny Viktoria Maria Engholm gick på regelbundna hälsogranskningar och kunde med kontrollboken intyga att hon var frisk och fri från könssjukdomar.

Fanny Grahn, gift Sinebrychoff, spelade den unge Karl XI i operan Kung Karls jakt.

Tarja Halonen, flickan från Berghäll, blev Finlands första kvinnliga president.

En bobollsspelande Batmanprinsessa kan man träffa i Flickornas hus.

Gemensamt för alla dessa kvinnor är att de har levt och verkat i Helsingfors. De här kvinnorna och många andra presenteras i boken “Kvinnornas Helsingfors: en kulturhistorisk guide”. De var kvinnor som formade Helsingfors till en stad där (också) kvinnorna hade sin plats, de erövrade nya marker och utökade sitt revir: universitetet, varuhusen, teatrar, de banade väg för kvinnor i arbetslivet och politiken, de lämnade sina spår i stadens gatunamn, de blev synliga i stadsbilden.

Boken består av trevligt illustredare korta artiklar skrivna av experter på olika områden. Sett ur kvinnligt perspektiv blir Helsingfors en annorlunda stad än den officiella historieskrivningens stad, huvudfästet för manlig kultur, makt och pengar.