Om oss

Biblioteket är ett offentligt rum och en mötesplats, som förutom information också erbjuder stadsborna bildning, kultur och upplevelser.

Kärnan i bibliotekstjänsterna utgörs av den omfattande och mångsidiga materialsamlingen och den informationstjänst som personalen ger. Från Vasa stadsbibliotek kan man förutom böcker även låna musik, filmer, ljudböcker, tidningar, idrottsredkap, konsolspel samt e-böcker.

Biblioteket ordnar även olika evenemang (bl.a. litteraturfestivalen LittFest, läsecirklar, sagostunder) och utställningar.

Kultur- och bibliotekstjänster - vi värnar om läskunnigheten och en levande stadskultur.

Kultur- och bibliotekstjänsternas värden

Kund- och invånarcentrering

Du är grunden för vår existens

Vi beaktar dina behov

         Lika behandling

Vår service är gratis och öppen för alla

Vi satsar på tillgänglighet och nåbarhet

              Pålitlighet

Du kan lita på att vi betjänar dig med yrkesskicklighet och jämlikt

Vi är en trygg partner

           Samhörighet

Vi är en del av samhället och vi agerar i växelverkan

Våra lokaler får användas av grupper

Vi samverkar!

         Samhällsansvar

Vi främjar läskunnighet och digital jämställdhet

Vi ökar välmåendet och erbjuder upplevelser

Vi agerar ekologiskt som en del av delningsekonomin

Historia

Den 2 augusti 1794 grundade medlemmar av Vasa hovrätt ”för eget nöje och tidsfördrif et Sällskaps- eller så kalladt Läse-Bibliothek i Wasa stad.” Biblioteket fanns i hovrätten och ”för at kunna efter hand öka denne samling har Sällskapet äfwen tillåtit andre af Stadens inwånare, at i läsningen deraf emot lindrig afgift deltaga.” Läsebiblioteket var därmed i princip öppet för alla och kan därför kallas Finlands första allmänna bibliotek. Wasa Läse-Bibliothek verkade till 1844. Orsaken till att verksamheten dog ut var bl.a. de strängare censurbestämmelserna under den ryska tiden.

1851 grundades ett nytt bibliotek, Wasa stadsbibliotek. Detta bibliotek verkade till början av 1900-talet men blev aldrig, trots att man önskat det, hela befolkningens bibliotek. Därför väcktes tanken 1863 att grunda ännu ett nytt bibliotek – Folkbiblioteket. Folkbiblioteket ändrade sitt namn till stadsbiblioteket 1911.

Stadsarkitekt Carl Schoultz påbörjade 1932 planeringen av en biblioteksbyggnad. Efter hans död fortsatte Einar Flinckenberg planeringen och arbetet avslutades 1933 av stadsarkitekt Ingvald Serenius. 1936 flyttade biblioteket för första gången till en byggnad, som planerats för biblioteksverksamhet. Adressen var Biblioteksgatan 13 och där finns huvudbiblioteket ännu idag. Dagens huvudbibliotek består av den renoverade gamla biblioteksbyggnaden och en ny glasbyggnad invid den gamla. Det nya huvudbiblioteket togs i bruk hösten 2001.

Biblioteket öppnades på nytt efter renoveringen den 4 september 2001. President Halonen med man var med på invigningen 24.11 2001. Arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki från Helsingfors planerade renoveringen och nybyggnaden. Inredningen planerades av Gullsten & Inkinen från Helsingfors. Planeringsskedet för bibliotekets del tog flera år och personalen fick aktivt vara med. Storleken på biblioteket är 5245 kvadratmeter.

Vasa stadsbibliotek erhöll landskapsbiblioteksrättigheter som det femte biblioteket i Finland år 1968. Dess officiella namn blev då Vasa stadsbibliotek-landskapsbibliotek.

Biblioteken med regionalt utvecklingsuppdrag ersatte den gamla landskapsbiblioteksmodellen år 2018. Vasa stadsbibliotek blev ett bibliotek med regionalt utvecklingsuppdrag i Södra Österbotten, Österbotten samt Mellersta Österbotten. Förutom Vasa stadsbibliotek finns det i Finland 8 andra bibliotek med regionalt utvecklingsuppdrag.

Med hjälp av det regionala utvecklingsuppdraget stöder man de allmänna bibliotekens utveckling och personalens kunnande samt främjar samverkan mellan de allmänna biblioteken.

Sundom meröppna bibliotek

Sundom bibliotek grundades år 1901. De första 60 åren verkade biblioteket i ett klassrum, men 1961 fick det egna utrymmen i anslutning till det nya lågstadiet. Efter detta verkade biblioteket i den f.d. lärarbostaden intill skolan. År 2008 fick biblioteket nya ändamålsenliga lokaler i den nya skolbyggnaden. Biblioteket förändrades till meröppet bibliotek år 2017

Sunnanvik bibliotek

Sunnanvik bibliotek slog upp sina dörrar 1980. Biblioteket fick nya lokaler i anslutning till skolan år 2007.

Lillkyro meröppna bibliotek

Lillkyro bibliotek som grundades år 1851 är ett av de äldsta biblioteken i Finland.

Merikart bibliotek grundades 1863. Tervajoki byabibliotek grundades 1873 och dess verksamhet upphörde 17.12.2015.

Träffpunkt Huudi

Roparnäs bibliotek öppnades i anslutning till skolan år 1958. Den nuvarande bibliotekslokalen togs i bruk 1999. Bibliotekets och ungdomsservicens verksamhet slogs samman hösten 2016 och sedan det delar de på utrymmet.

Bokbussverksamheten

Bokbussverksamheten inleddes i Vasa 1967. I början hade man 19 hållplatser. Idag stannar bokbussen Rölli vid över 90 hållplatser.

Vasa har haft sammanlagt fem bokbussar:

  1. Ford Boxer, tillverkare Haldin, Vasa, i bruk 1967-1984
  2. Sisu, i bruk 1974-1992
  3. Walter, Moni-Sisu, i bruk 1984-1998
  4. Mathilda, Volvo, i bruk 1992-2008
  5. Rölli, Volvo, i bruk 2008 –

Walter och Mathilda har fått sina namn efter tidigare biblioteksdirektörer. (Mathilda Nordström 1901-35, Walter Mellberg 1935-1962.)

Variska bibliotek

I anslutning till Variskan koulu i Korsnäståget öppnades ett bibliotek år 1990. Variska är ett aktivt stadsdelsbibliotek som har ett intensivt samarbete med skolan.

Brändö bibliotek

Brändö bibliotek grundades i augusti 1901. År 1929 fick det ett eget, av arkitekt Carl Schoultz ritat bibliotekshus invid Brändö torg.

 

 

Information om biblioteket

Biblioteket i siffror

Serviceställen

  • Serviceställen: 8 biblioteksenheter, 2 patientbibliotek och 1 bokbuss
  • Meröppna bibliotek: 2 biblioteksenheter
  • Öppethållningstimmar: 19 423 timmar

Kunder

  • Låntagare: 23 652
  • Fysiska besök: 593 022 
  • Webbesök: 397 925
  • Celias kunder: 527

Mediebestånd

  • Mediebestånd: 601 729
  • Anskaffningar: 17 619
  • Utlåning: 1 095 473
  • Avskrivningar: 47 878

E-material

  • Mediebestånd: E-böcker: 6002
  • Anskaffningar: E-böcker: 2 873
  • E-böckernas användningsgånger (utlåning): 9248
  • Inloggningar till E-musik: 1016
  • E-musikens användningsgånger (utlåning): 5886
  • E-tidningarnas användningsgånger (utlåning): 68 712
  • E-databasernas användningsgånger: 11 420

Evenemang och användarutbildningar

  • Utställningar: 41
  • Evenemang: 1093
  • Deltagarantal för evenemangen: 12 653
  • Användarutbildningar: 678
  • Deltagare i användarutbildningarna: 15 342

Ekonomi och personal

  • Årsverken: 49,30
  • Omkostnader under statistikåret: 4 216 067

Statistiken från 31.12 2019.

Källa:  Statistik för allmänna biblioteken i Finland